Grattis på dödsdagen

WHY MY FATHER WROTE THE PLAY, av Anne Wolrige Gordon, som färdigställde pjäsen utifrån sin fars anteckningar efter hans död:

"Den stora frågan i den moderna världen är den allsmäktige människan eller den allsmäktige Guden. I en tid när alla negativa krafter håller på att hugga och fila sönder uråldrighetens klippa måste vi inse faran och utmaningen, och orädda mitt i missförstånd, förvrängningar och motstånd, även från kristendomens komprometterade läger, bygga upp den allsmäktige Guden igen som en modern och revolutionerande faktor i livet för miljoner av våra medmänniskor."

Så skrev Peter Howard några månader före sin död 1965. Det var på denna stora konflikt mellan människan och Gud som temat i hans sista pjäs, Happy Deathday, baserades. Var och en av Howards pjäser är annorlunda. Det beror inte på fantasins vingslag eller på en plötslig genialisk infallsvinkel, utan på att Howard varje dag i sitt liv såg och mötte behoven hos specifika människor. Hans pjäser skrevs med bestämda personer i åtanke. Ofta representerade dessa människor behov som var gemensamma för alla. Happy Deathday skrevs i första hand för en artonårig flicka.