Debora Senn-Kupferschmid föddes den 13 juni 1942.

Efter att ha utbildat sig till lärare i Thun och undervisat i tre år i Stechelberg ägnade hon tio år av sitt liv, med fullständig osjälviskhet, åt arbetet inom Moral Re-Armament (numera Initiatives of Change) i Caux och på andra platser.

Många lärde känna Debora i köket i Caux, där hon ledde sitt team med stor värme och omsorg och där hon blev en utmärkt kock. Vid ett sista besök hos henne på Lindenhof-sjukhuset, på hennes födelsedag, delade hon och Ruth Dallas-Mathys minnen från de långa timmar de hade tillbringat tillsammans med att studera recept. Hon gjorde aldrig något halvhjärtat.

Jura-frågan låg henne varmt om hjärtat. Vid ett möte i Hilterfingen, hemma hos familjen Kupferschmid, mellan bernare från Oberland och separatister från Jura, hjälpte Debora på ett varsamt sätt bernarna att förstå vad som var viktigt för folket i Jura.

På fritiden spelade Debora fiol, och efter åren i Caux blev musiken hennes kall.

Freiburger Nachrichten rapporterade att hon, efter att ha utbildat sig till fiollärare vid 40 års ålder, flyttade till Murten/Morat 1983, där hon tillbringade de lyckligaste åren i sitt liv tillsammans med Walter Senn (…). Att spela musik tillsammans betydde mycket för henne, och 1990 grundade hon en orkester tillsammans med sina elever, ”archini murtensi”. Ensemblens framgångar i och omkring Murten ledde henne vidare till allt större framgångar. Hösten 2005 tilldelade Elsner-stiftelsen Debora sitt kulturpris för hennes enastående engagemang för musiken (…). Hon tog emot det med glädje och tacksamhet.

För många var Debora en enastående, strålande och varmhjärtad kvinna. Hennes personlighet lämnade ett bestående avtryck på dem, och inte bara inom musiken.

Hon avled den 7 juli 2006.